Back to reality
Jag kommer nu att fortsätta skriva på min gamla blogg: www.aimili.blogg.se, men kommer säkert uppdatera här någon gång om det kommer upp nåt som har med resan och projektet att göra.
Det kanske inte händer så spännande saker, vem vet, men jag hoppas ni vill hänga med mig i alla fall :)
Galet roligt
Sen var det avskad for svenskarna pa vandrarhemmet med mat och piñata. Sen drog vi till nan 50 arsfest so m var helt dod nar vi kom men sen drogs stamningen upp och vi dansade som bara den. Sen drog jag med Mickis ut en svang med "lokalborna", hur kul som helst. Pratade om en massa tokigheter och nar kvallen borjade vi ga mot sitt slut gick vi till parken som var helt ode. Hilton och Jose Lionel dansade fram langs gatorna helt synkat och sjong, Mickis hangde pa hon med. Galet roligt!
Pa lordagen var det en konsert pa skolan dar jag jobbar. Tanken var att ungdomarna skulle fa nat att gora och som inte hade med alkohol attt gora. Det var min van Carol och som hade tagit initiativet och planerat konserten. Bandet var fran mexico/USA och spelade rock. Dear Matthew hette de. De var bra.
Igar var det dop. Vi var nio stycken som skulle dopas och vi akte med nagra andra till en flod dar vi fick ga i till pastorn och nagra till som stod och hjalpte till. Ocksa blev vi dopta och helt doppade i floden. Det kanndes bra och alla var sa glada.
Nu aterstar tre dagar av min tid har. Det kanns helt sjukt, jag vet inte hur jag ska klara av det, kommer bli riktigt jobbigt. Men jag sager som min van David: Det ordnar sig!
En bortglomd anekdot...
De senaste dagarna har varit roliga. Har varit en del med den svenska gruppen nu nar de har varit har. Vi gick och kopte glass en kvall som vi avnjot vid plazan medan vi tittade pa en basketmatch. Sen belv det lite karusellakande, tror inte de hade varldens basta sakerhetsanordning men jag har aldrig akt en pariserhjul i san hog fart sa det var riktigt roligt. Sen har jag bara umgatts lite med Frida, suttit i hangamttorna och njutit. Vart till Sebaco. Nu ar de i Leon, sa jag passar pa att umgas med familjen. Vart till Calabaza ocg badat i pool har vi ocksa gjort. Riktitg skont. Och arets hojdpunkt for de kladbadande nicaraguanerna kan jag tanka mig da det kom en sju atta bikinikladda svenskar och tog over poolen.
Just det, jag fick veta igar att jag ska vara med pa ett mote med lararna pa fredag. Har aldrig hant forr. Det skulle bli som en utvardering pa det jag har astadkommit har...kanns lite nervost, men jag hoppas att de tycker att jag har gjot det bra. Eller vi rattare sagt.
Svenskar
Senaste nytt ar att Frida och de andra svenskarna har kommit. Helt underbart. Jag lag i min sang pa vandrarhemmet nar jag horde dem komma. Sprag ut och letade efter Frida men sag henne forst inte, men sa i famnen pa Kurt sag jag lillgumman komma gaende med sin ryggsack och kudde. Sa jag sprang och vi kramades och vi snyftade och det var en riktigt fin stund.
De har fullt upp med sitt program sa vi har inte hunnit traffas sa mycket, men en del har vi hunnit prata i alla fall. En dag var Beatrice och Linda med mig i skolan for att gora et litet projekt, sen fick de folja med mig hem och ata lunch och traffa en del av min familj. Det var trevligt, kanadensaren Graeme kom ocksa, en man som brukar prata i kyrkan, har som en kurs pa fyra veckor eller nat sant. En mycket klok man, sa han bjod in dem. Sa jag fick med mig sex svenskar. Det roliga var att han hade sagt forsta gangen, da jag inte var med "jag kanner att det kommer svenskar att ga i min skola", veckan efter kom jag och sen kom en hel dros.
Nu hoppas jag kunna hitta pa Frida och tjejerna i eftermiddag, har inte sett dem sen i torsdags for de har varit ute pa aventyr...
Resultat av malning




Fler bilder kommer sen pa min Nica-pappas malningar. Han blev inspirerad av mig sa nu har han en ny hobby. Jag ar sa stolt!
Lion of Judah, lamb of God
Nu har jag malat klart lejonet med sitt lamm. Det blev faktiskt riktigt bra, jag ar sa nojd. Jag blev ju helt forskrackt nar jag forstt fick se bilden som jag skulle mala eftersom den sag sa sjukt svar ut. Men har man bara viljan sa gar det. Riktigt roligt var det ocksa. Kommer en bild inom kort.
Underhallning
Formiddagen var bara slapp. Sen foljde jag med Carol och kikade nar hon coachade tjejernas basketlag. Det var lite komiskt. Bara en massa gringas. Pa ett satt paminde de om karaktarer i en san dar typiskt amerikansk ungdomsserie, satt for mig sjalv och gissade mig till karaktarerna. Samtidigt drog jag en parallell till tjerer som spelade fotboll pa hogstadiet. Hon som gar in stenhart och inte tar nat pa lek, hon som ar lite dum men vill lara sig sa hon staller dumma fragor, hon som ar dum och lite fnissig och inte bryr sig om hon tappar bollen utan bara fnittrigt skuttar vidare, hon den dar 'coola' tjejen med franvarande, overlagsen blick som behaller de stora orringarna pa... Ja, det var sannerligen Enen liten stund av underhallning.
Jag har aven last ut min otroligt spannande bok Andras plaga som fick ett valdigt ovantat och nervkittlande slut.
The boy in the striped pyjamas
Jobb
Managua
Idag har vi varit till kyrkan, inte sa lyckat, atit frukost pa et pannkaksstalle och sen har jag bara legat vid poolen och last. Skont. Inte for att jag gor sa mycket mer an slappar i vanliga fall pa min fritid, men med pool blir det ju annu battre.
Saknar dock min nica-familj. Det kanns som att var relation bara blir battre och battre. Harom dagen tog jag en morgonpromenad med pappan och sonen och hunden. Vi tog oss over murar och genom taggtradsstangsel och taggbuskar i den starka sol. Nar jag kom tillbaka var jag rod som en mogen tomat i fajset och damm overallt. Men mamman brukar jag mest sitta och prata och dricka kaffe och skratta at en massa tokigheter. Hon ar for go.
En annan kvall berattade lille Wilder for mig att han och pappan brukade ta sig upp pa taket till bussen som vi har och titta pa stjarnorna, sa de fragade om jag ville folja med. Det var sa himla mysigt att bara ligga dar och titta upp pa stjarnorna och hora pappan beratta om livet, Gud, universum, historier. Han sa att nar man ligger sa har och tittar pa stjarnorna kanner man sig bra liten, men sjalv kande jag mig stor pa nat satt, nagot han tyckte var valdigt positivt. Nar det var dags att ga ner sa hade Wilder somnat pa hans arm, det var sa gulligt.
Imorgon aker jag formodligen tillbaka, innan dess skulle jag vilja ga pa marknad och handla lite presenter coh sant.
Jag var aven med Carol, som undervisar en dag i veckan pa samma skola som jag, pa henes lektion i onsdags. Jag tror att jag kan lara mig mycket av henne, hon har jobbat i flera ar som bildlarare i USA tidigare och ar jatteduktig. Hon har de aldre eleverna, sa det var lite annorlunda an mina lektioner. Kommer att vara med henne de andra onsdagarna ocksa, for att lara mig mer och for att hon uppskattar hjalpen.
Ja, nu hoppas jag att mamma blir glad nar jag har skrivit sa mycket :)
En fin stund
I sondags var jag med om en av de finaste stunderna i mitt liv. Jag var till kyrkan igen med familjen. I borjan var det val som vanligt de sjong och predikade lite utan att jag blev overdrivet berord. Men sen mot slutet gick alla langst fram och stallde sig och bad och sa. Da sa pastorn att man skulle leta reda pa en van eller slakting att halla om eller halla i handen.
Jag stod dar for mig sjalv och tankte jaha vem ska jag leta pa, men sa vinkade min nica-pappa dit mig till honom och Yolanda, sa jag fick sta dar med dem, Aryeris kom ocksa och klangde sig fast ocksa stod vi dar och holl om varandra och pappan bad for oss, la handen pa mitt huvud, det ar nat speciellt med hur han lagger handen pa huvudet, och sen sa han "det har ar min familj, valsigna min familj". Det var sa fint. Sen kramades vi och han sa, "tack emelie, tack for att du ar en bra person". "Tack for att du ar min nica-papa" sa jag, "du ar min dotter", sa han.
Sen fortsatte pastorn att prata. Men efter ett tag kom min pappa igen. "Forslin" sa, som han brukar saga. Ocksa kramades vi. "Emelie Forslin Vega" (hans efternamn). Ah det var sa fint, tararna slutade aldrig rinna fran den stunden jag stallde mig framme och holl om dem. Och nar jag antligen fatt stopp pa dem sa kom pastor Harry fram och kramades och pratade om mig och gud som hade skapat mig med en mening och en massa finna saker. Det lamnade inte ogonen torra heller kan jag saga...
Ja, en riktigt fin stund i livet.
Malning
Forra veckan malade jag och min nica-pappa om huset, det var roligt. Forut var det betonggratt, men nu ar det ljusrosa med himmelsbla detaljer. Det blev sa fint och det var Wilder sjalv som valde fargerna. Han tycker aven att vi ska mala om inne ocksa, dar det egentligen ar gult men det ar sa mycket smuts efter vaggarna sa det ar inte sa fint...
Men inte nog med det, han tycker aven att jag skulle gora en vaggmalning. Ja, det skulle ju vara kul. Tankte att det blir val nat enkelt, men nej da. Varsta lejonet har han skrivit ut, med skuggor och allt, om vaktar ett lamm. Lika svart som det verkar... Men jag gillar utmaningar, om jag intalar mig sjalv att jag kan sa kan jag och det kommer bli skitbra. Sa att de alltid kan tanka pa mig nar de ater, sa han...
Kyrkan
Kande mig lite bortkommen nar vi kom dit men det var ganska roligt nar de satte igang, det var inte sasom man tanker sig en vanlig kyrka hemma. Har ar de evagelister (min egen oversattning, vet inte om det heter sa pa svenska) och det var mycket roligare, de borjade med att spela och sjunga en massa med trummor och grejer sa det blev ett rejalt drag.
Folk var tokiga och hoppade omkring och sjong och skrek. Till en borjan satt jag bara och betraktade allt, det var sa roligt att se. Men sen tog Wilder min hand och drog upp mig fran stolen. Tror nog att jag drogs med och hoppade lite jag med. Sen skulle det predikas och bes och greja och sen gick alla langst fram och de fragade typ om det var nagon ny dar som ville ta emot den helige anden eller nat sant. Sa da ledde min nica-pappa fram mig och folk tog mina axlar och borjade be och sant och sen halsades jag valkommen med en massa kramar och handskakningar och grejer. Blev ganska overvaldigad, men det kandes bra.
Ny vecka
Efter det gick jag runt och halsada pa lite folk vilket var mycket trevligt. Var forst till Azucena pa vandrarhemmet, fick lite god grapefruktjuice och pratade en massa. Hon var sa glad att hennes dottrar antligen ska borja studera, men tyckte det var svart anda att skicka ivag dem. Sa hon sa att min mamma verkligen var stark och hade ett stort hjarta som klarade av att skicka sin dotter till Nicaragua sa lange. Fick lite mat innan jag gick vidare och halsade pa doña Veronica. Vi pratade lite om en utflykt till ett stalle som heter Selva Negra som jag verkligen hoppas vi kan genomfora. Vill ju se lite mer av landet innan jag aker hem.
Manos


