Pochomill
Var ju iallafall i Pochomill, det var verkligen fint och det var inte en endast turist eftersom det inte är säsong nu. Var skönt i början men sen ville jag ha mer folk omkring mig, maffiga hotell och ja..... är jag tokig?
Det var ju paradiset egentligen.
Jag koncentrerade på mig själv, njöt av vågornas brus, det oändliga havet och av att få ta en långpromenad utan människor (killar, karlar, män) som hojtar efter en..... men vad är det man hör efter ett tag...... hela ramsan med vackra komplimanger som bara känns... blä...!!!!! Aldrig får man vara ifred!!!!
Jag blev iallafall av med min mobil också. Min svenska mobil, och då blev jag inte glad. Och jag svär, det var någon som tog sig in i mitt rum på hotellet och tog den. Eller ja var det ett hotell............. inte det bästa i så fall.
Så nu harj ag blivit ev med 2 mobiler, den första fick jag i och för sig tillbaka efter en vecka av taxichauffören Ronaldo, men den sålde jag ju till Marvin men jag har inte fått några pengar än och jag har bett om att få tillbaka den mobilen men det kommer nog inte bli så lätt....
Jag blir matt!!!!!!
Men snacka om hur skönt det var att komma bort från Dario, sen på söndagen var vi i Managua och gick på marknaden och åt på Pizza Hut. Sen på kvällen skulle en kvinna som heter Christina Flores komma och säga hej då till den svenska gruppen på det hotell de skulle bo på natten och då skulle hon ta med sig mig hem till Dario och ja hur blev det med det. Hon verkligen lovade och var säker på att hon skulle komma men hon dök inte upp... vi ringde henne till slut och då sa hon "Ja, Hanna, oj henne hade jag glömt bort....."
Hon var kvari Dario.
Det var bara att bita ihop och ta sig till busstationen och tydligen fick nog CHristina lite dåligt samvete för hon ringde upp hotellet efter en stund och då hade hon fixat en kvinna som skulle ta mig till busstationen och se till att jag kom hem till dario säkert och tryggt med SISTA BUSSEN som gick denna dag och det var på snudden att jag hann med den.
ja denna kvinna var väldigt snäll och otroligt aktsam om mig och när vi kom till busstationen och hittade bussen så sa hon högt och tydligt till busschauffören och resten i bussen så att de hörde att DET HÄR ÄR HANNA OCH HON SKA TILL DARIO OCH HON SKA BLI AVSLÄPPT PÅ SHELL-MACKEN, HON HETER HANNA KOM I HÅG DET OCH......................"..... herregud vad pinsamt. Jag klarar mig tänkte jag...... tack snälla.
Hon fick lite pengar av mig för att ta sig tillbaka till sitt hem.
Tack snälla.
exotiskt?
Underbar bild.
/hanna
Det var ju paradiset egentligen.
Jag koncentrerade på mig själv, njöt av vågornas brus, det oändliga havet och av att få ta en långpromenad utan människor (killar, karlar, män) som hojtar efter en..... men vad är det man hör efter ett tag...... hela ramsan med vackra komplimanger som bara känns... blä...!!!!! Aldrig får man vara ifred!!!!
Jag blev iallafall av med min mobil också. Min svenska mobil, och då blev jag inte glad. Och jag svär, det var någon som tog sig in i mitt rum på hotellet och tog den. Eller ja var det ett hotell............. inte det bästa i så fall.
Så nu harj ag blivit ev med 2 mobiler, den första fick jag i och för sig tillbaka efter en vecka av taxichauffören Ronaldo, men den sålde jag ju till Marvin men jag har inte fått några pengar än och jag har bett om att få tillbaka den mobilen men det kommer nog inte bli så lätt....
Jag blir matt!!!!!!
Men snacka om hur skönt det var att komma bort från Dario, sen på söndagen var vi i Managua och gick på marknaden och åt på Pizza Hut. Sen på kvällen skulle en kvinna som heter Christina Flores komma och säga hej då till den svenska gruppen på det hotell de skulle bo på natten och då skulle hon ta med sig mig hem till Dario och ja hur blev det med det. Hon verkligen lovade och var säker på att hon skulle komma men hon dök inte upp... vi ringde henne till slut och då sa hon "Ja, Hanna, oj henne hade jag glömt bort....."
Hon var kvari Dario.
Det var bara att bita ihop och ta sig till busstationen och tydligen fick nog CHristina lite dåligt samvete för hon ringde upp hotellet efter en stund och då hade hon fixat en kvinna som skulle ta mig till busstationen och se till att jag kom hem till dario säkert och tryggt med SISTA BUSSEN som gick denna dag och det var på snudden att jag hann med den.
ja denna kvinna var väldigt snäll och otroligt aktsam om mig och när vi kom till busstationen och hittade bussen så sa hon högt och tydligt till busschauffören och resten i bussen så att de hörde att DET HÄR ÄR HANNA OCH HON SKA TILL DARIO OCH HON SKA BLI AVSLÄPPT PÅ SHELL-MACKEN, HON HETER HANNA KOM I HÅG DET OCH......................"..... herregud vad pinsamt. Jag klarar mig tänkte jag...... tack snälla.
Hon fick lite pengar av mig för att ta sig tillbaka till sitt hem.
Tack snälla.
exotiskt?
Underbar bild.
/hanna
Kommentarer
Trackback
